Som politiskt intresserad ser jag så klart fram emot söndagens valvaka och de efterföljande analyserna av valresultatet. Det är lite som julafton. Och jag får nog erkänna att ”jag gömt mig i en vrå, för att titta lite på …”
Jag har ägnat en del tid de senaste veckorna åt att fundera på hur man under rösträkningen kan identifiera och tolka valvindar samt göra prognoser om utfallet. Jag har också velat utforska hur jag kan ta hjälp av AI i det arbetet.
Detta har resulterat i ett tvådelat verktyg: en webbplats (valvaka.online) och ett MCP-verktyg (mcp.valvaka.online) för att kunna följa rösträkningen och göra löpande analyser. Webbplatsen, MCP-verktyget och analysmodellen har jag tagit fram med hjälp av AI.
När vallokalerna stänger börjar exakta siffror publiceras om hur väljarna röstat att publiceras, samtidigt börjar analyser och spekulationer. I början är det svårt att dra slutsatser och analyserna är osäkra. Vid valet 2022 var de distrikt som rapporterade tidigt mindre än genomsnittet, men det betyder inte att det huvudsakligen handlade om landsbygdsdistrikt. Både storstäder och landsbygdskommuner var överrepresenterade, medan pendlingskommunerna nära storstäderna kom senare. Hur snabbt rösterna blev klara berodde dessutom inte enbart på valdistriktens storlek och valdeltagandet. Andra lokala förhållanden spelade in. Räkneordningen är alltså skev, men inte enkelt förutsägbar.
Den här skevheten spelar störst roll i början av kvällen. År 2022 kom det första riksdagsdistriktet klockan 20.39. Vid 21.00 var bara 51 av 6 264 vanliga distrikt klara, motsvarande 0,4 procent av rösterna. En rak sammanräkning placerade då Sverigedemokraterna 4,8 procentenheter över partiets slutresultat och Moderaterna 3,6 under. Vid 23-tiden var skevheten i praktiken borta.
Med Valvaka.online försöker jag skilja mellan tre saker som lätt flyter samman. Räknat visar enbart de röster som Valmyndigheten har redovisat. Valvindar fångar vad som avviker från det förväntade medan räkningen pågår. Prognoser skattar slutresultatet och anger osäkerheten. Med verktyget kan man följa riksdagsvalet, alla 20 regionval och samtliga 290 kommunval. Riksdagsrösterna räknas först, därefter räknas kommunrösterna följt av regionrösterna. Resultaten från de tre valen mognar därför i olika takt.
Valvindarna arbetar på två nivåer. Dels följs i förväg utvalda nyckeldistrikt: partiers starka fästen, områden där partier är traditionellt svaga och distrikt som historiskt har följt den större valrörelsen relativt väl. Dels söks återkommande mönster i grupper av jämförbara distrikt. Ett enskilt överraskande resultat behöver inte betyda något men flera likartade avvikelser kan göra det.
Prognosmodellen utgår från förändring, inte nivå. Ett partis resultat i ett rapporterat distrikt jämförs med samma områdes resultat i föregående val. Jämförbara områden förs samman i grupper som vägs efter sin fulla betydelse i valområdet, även när bara en liten del av en grupp har rapporterat.
Redan innan de första distrikten är klara har prognosen en utgångspunkt. Resultatet från föregående val är baslinjen: modellen skattar hur partiernas stöd har förändrats sedan dess, inte deras nivå från grunden. Äldre val används också för att beskriva hur olika slags distrikt brukar röra sig och hur osäkra dessa samband är. Inför rösträkningen kompletteras historiken med SCB:s partisympatiundersökning, en sammanvägning av aktuella opinionsmätningar och, från klockan 20, SVT:s vallokalsundersökning VALU. Dessa källor ger en första bedömning av valets riktning. De hålls åtskilda från de räknade rösterna och deras inflytande avtar när årets distriktsresultat kommer in.
Prognosen redovisas med intervall och en konfidensbedömning som tar hänsyn till hur mycket som räknats, vilka slags områden som rapporterat, om nyckeldistrikten är med och hur väl resultaten stämmer med modellens förväntan. Modellen har prövats genom att valet 2022 spelats upp distrikt för distrikt i den ordning resultaten kom. Mandaten beräknas för många möjliga utfall. Därmed kan verktyget visa sannolikhet att ett parti hamnar över spärren, mandatintervall och möjliga majoriteter utan att påstå sig veta vilket styre eller vilken regering som bildas.
Mandaten säger vilka majoriteter som är matematiskt möjliga, men inte vilka samarbeten som är politiskt tänkbara. För kommuner och regioner jämför Valvaka.online därför möjliga majoriteter med de partikonstellationer som tidigare har styrt just den kommunen eller regionen. Ett samarbete som har en lokal förlaga väger tyngre än ett som bara förekommit i liknande kommuner eller på andra håll i landet. Verktyget skiljer samtidigt mellan historiskt förankrade alternativ och majoriteter som visserligen går ihop på papperet men aldrig tidigare har prövats.
Regeringsbildningen kräver en annan typ av analys; även här handlar det om mer än att få ihop en majoritet. Därför prövas dels om ett regeringsalternativ kan klara riksdagens negativa parlamentarism, dels om dess underlag kan samla tillräckligt stöd för en budget. Bedömningen bygger inte bara på mandat, utan också på tidigare regeringsbildningar, formaliserade stödsamarbeten, gemensamma budgetförslag och partiernas uttalanden under valrörelsen. Varje politisk begränsning ska kunna spåras till ett daterat belägg. Resultatet är därför inte en prognos över vem som kommer att regera, utan en redovisning av vilka alternativ som mandaten och de kända politiska positionerna gör möjliga och vilka dörrar som fortfarande är stängda.
Till webbplatsen hör också ett MCP-verktyg. Enkelt uttryckt gör det samma underlag tillgängligt för exempelvis Claude och ChatGPT. Man kan fråga vad som förändrats sedan ett visst klockslag, hur prognosen ser ut i en kommun eller vilka valvindar som har starkast stöd. Språkmodellen formulerar svaret men ska inte räkna om siffrorna.
Just nu innehåller MCP-verktyget data från valen 2018 och 2022. Under rösträkningen efter söndagens val uppdateras det löpande med de nya resultaten. Valvaka.online blir därmed inte bara ännu en resultattabell, utan ett försök att visa vad vi vet, vad modellen bedömer och vad det ännu är för tidigt att säga.